Om hållbart
skogsbruk
Vår skog brukas uthålligt för att de resurser som skogen ger ständigt kan förnyas. Allt genom den fantastiska process som kallas fotosyntes, där energi från solen tillsammans med CO2 från luften och vatten och näring från marken bildar biologiskt material.
Rätt skött tar skogen aldrig slut men vår användning av skogen kan inte heller ske helt utan att vi påverkar andra som lever i eller av skogen. Eftersom människan är en del av naturen är detta inte onaturligt men måste givetvis ske med förstånd och omsorg så att skogen kan fortsätta att ge förutsättningar för alla som är beroende av den.
Skogsbrukets produkter
Skogens ekonomiskt viktigaste bidrag till oss människor är timmer till sågverken och massaved till massa- och pappersindustrin. Skogsnäringen i Sverige ger ett stort bidrag till vår nationalekonomi och trots att bara 1% av världens skogar finns i Sverige så står vi för en stor del av världens produktion av skogsprodukter. Exportvärdet av skogsprodukterna är ca 150 miljarder kronor och ca 120 000 människor arbetar i skogsnäringen. Produkter från skogen håller på att få en allt viktigare roll i omställningen mot ett mera biobaserat samhälle. Idag kommer drygt 80 % av all energi vi människor använder från fossila källor som olja, kol och gas. Vår förbränning av dessa kolresurser ökar koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till att klimatet förändras. För att bromsa denna utveckling är det angeläget att skogens produkter används eftersom ständigt växande skog binder koldioxid och användningen av trä är en temporär koldioxidsänka.
Naturhänsyn
Det är en självklarhet att bruka skogen med god naturhänsyn. För oss betyder det att i allt skogsbruk planera verksamheten så att negativ påverkan minimeras. På föryngringsytor lämnar vi alltid gamla träd som får stå kvar till fromma för andra organismer eller högstubbar som uppskattas av svampar, lavar och fåglar. Totalt sett har detta gett positiva effekter på till exempel de skogslevande fåglarna som ökar i antal.
Skogens livscykel
HT Skogar har cirka 15 000 avdelningar på sitt markinnehav. På vårt innehav växer det 46 % gran, 43 % tall, 10 % löv och 1 % contorta.
När ett skogsbestånd i en avdelning uppnår avverkningsmogen ålder genomförs en slutavverkning. Detta markerar slutpunkten för en skogscykel, men också startpunkten för nästa.
Vid avverkning skördas rundvirke och i många fall biobränsle i form av GROT (grenar och toppar). Inom ett till två år efter avverkning genomförs markberedning som en förberedelse för plantering. Normalt planeras gran eller tall, medan löv i stor utsträckning föryngrar sig naturligt. Efter etablering röjs ungskogen minst en gång för att skapa jämna och produktiva bestånd med eftersträvade trädslag. Vid ca 13 m höjd genomförs en gallring som ibland följs av en andra gallring 10-15 år senare. Skogen glesas ut för att tillväxten ska hamna i färre stammar som därmed blir grövre. En del bestånd gödslas också för att ytterligare höja tillväxten. Till slut når skogen en ålder när tillväxten avtar och det är återigen dags att avverka och påbörja nästa cykel.
Balans mellan produktion och miljö
Skogsbruket balanserar produktion och miljö genom att lämna en del skog obrukad samt genom att ta hänsyn till naturvärden på den brukade arealen. HT Skogar brukar ca 90 % av den produktiva skogsmarksarealen. 10 % av arealen ligger i avsättningar, som huvudsakligen lämnas orörda för att höja naturvärdena, eller i lämnad generell hänsyn vid avverkningar. Skogsbrukscertifieringen är ett stöd och en garant för att uppnå den önskade balansen mellan produktion och miljö.
Avverkningsberäkning
För att säkerställa att skogen brukas uthålligt genomförs löpande avverkningsberäkningar med hjälp av analysverktyget Heureka. Under olika villkor och skötseldirektiv beräknas maximala avverkningsnivåer för varje femårsperiod under de kommande 100 åren. Med resultaten som stöd kan sedan beslut fattas om skötsel- och avverkningsstrategier.
Uthållig avverkningsnivå
HT Skogar har utifrån nuvarande avverkningsberäkning beslutat att en uthållig avverkningsnivå är ca 350 000 m³fub/år under inledande år. Huvuddelen av volymen kommer från slutavverkning, men ca 75 000 m³fub/år faller ut från gallring.
Foto: Dan Glöde
Miljöhänsyn, kulturstubbar runt kolbotten och kolarkoja.